Mellan febertopparna

För mig har väl tiden här nere i Namibia ärligt talat inte börjat sådär jättebra. Söndag kväll var jättetrevlig, likaså måndagen, även om jag började känna mig lite smådålig. Tisdag och onsdag har jag mer eller mindre legat i sängen hela tiden. Nu sitter jag efter en febertopp och passar på och skriva en liten lägesrapport.

De andra verkar trivas alldeles utmärkt, de har fått upp en strålande fart på arbetet. Idag var killarna ute på en liten citytour utanför Independence Avenue, som annars är huvudgatan här och egentligen den gata där ”allt” finns. Jag gjorde ett försök att följa med men fick ge upp efter ca 200 meter och ett par rejäla hostattacker.

Egentligen skulle vi åkt ut till universitet idag jag och Fredrik, men vi har tillsvidare skjutit på det till fredag. Då återkommer dessutom vår handledare från utlandsresa så det passar väl rätt bra. I morgon ska vi träffa Karin från exportrådet klockan två.

En mycket glad nyhet, det verkar ha löst sig med visumen. Vi har i alla fall fått det beskedet från personalen på Namibias ambassad i Stockholm. Klockan 8 i morgon ska vi vara tillbaka på ministeriet och träffa en Ester som ska vara någon form av överhuvud där. Men vi tror det väl till 100% först när vi har våra visum i handen, utanför byggnaden.

Till helgen har det varit prat om att hyra en bil och åka till en Game Park här i närheten av Windhoek. Game i det här fallet är storvilt, inte spel. Det ska inte finnas lejon eller elefanter, men väl zebror och giraffer. Hoppas det blir av.

De andra är ute och handlar nu, ikväll invigs grillen här på området. Hamburgare tror jag det blir.

Hoppas alla har det bra hemma i Sverige. Vi hörs igen snart.